Fågelholkar
Att bygga holkar
Att tillverka en fågelholk är inte så svårt och man kan bygga holkar åt en mängd olika fågelarter, allt från mesar och starar till större fåglar som ugglor och storskrakar m.fl. Vilken fågel som kommer att bosätta sig i holken beror på holkens utseende, storlek och ingångshålets utformning och diameter. Även placering och val av biotop har stor betydelse. Specifika arters krav finns att söka i boken ”Holkliv” av Nicklas Aronsson och motsvarande litteratur.
Att köpa holkar
Om man inte själv vill bygga sina holkar så finns det många ställen att köpa dom på. I handeln är holkar för mindre fåglar det mest vanliga. Men man måste se upp, det finns välgjorda holkar men också det motsatta tyvärr. Det är bra att vara lite kritisk och påläst innan man lägger ut pengar på en holk. Önskar man en holk för större fåglar eller specialholkar för t.ex. tornseglare och trädkrypare måste man vända sig till speciella affärer som t.ex. Naturbokhandeln, eller till en fågelförening.
De flesta fågelföreningar har holkar av de flesta modeller att sälja och då får man som regel prisvärda holkar av god kvalitet avsedda för de fåglar man önskar ge en bostad.
Vanliga frågor om holkar
När kan man sätta upp holkar?
Alltid. Holkar kommer till nytta även under vintern. Mesar med flera övernattar gärna i holkar och får ett gott skydd mot väta, kyla och predatorer. Bor man intill en skog är det inte ovanligt att sparvugglan nyttjar lite större holkar till skafferi, men de har ofta lite större krav för att häcka i en holk.
Behöver man städa holken?
För fåglarnas skull är det inte nödvändigt att städa varje år, det räcker om du tömmer den vartannat år. I bomaterialet kan finnas loppor, lusflugor och löss. Forskningen om hur det påverkar fåglarna är inte entydig men troligen har det ingen påverkan. Hur som helst, holken mår bra av att städas på hösten. Dessutom är det intressant att se vilken art som har häckat och med vilket resultat.
Obs. Tänk på god hygien vid städning av holkar och fågelbord.
Vad skall det vara för virke till en holk?
Det man har hemma och som håller måttet, men använd aldrig tryckimpregnerat virke. Ju tjockare brädor desto bättre, mellan 20 till 30 mm är att rekommendera. Brädor över 25 mm tjocka tar sig den större hackspetten inte igenom i första taget. Djupa ingångshål försvårar även för andra predatorer att komma åt fågelungar och ägg.
Ska man måla holken?
Det finns delade meningar om detta, vissa säger att holkarna absolut inte ska målas. Det har dock visat sig att det spelar ingen roll om holken är målad eller inte. Holken ska enbart målas utvändigt. En omålad holk får med tiden en vacker grå ton, Detta kan påskyndas om holken behandlas med järnvitriol som också har ett visst impregnerande verkan.
Ska man ha sittpinne på holkarna?
Nej, en sittpinne är inte till någon nytta för fåglarna, möjligtvis för predatorer.
Kommer fågelungarna upp till ingångshålet om insidan är slät?
När ungarna är stora nog att lämna holken tar de sig utan besvär upp till hålet. Det kan till och med vara en nackdel om det är för lätt att komma ut. Då kan företagsamma fågelungar klättra upp och ta sig ut innan de är förberedda för den stora världen.
När det gäller holkar till ”borymmare” som t.ex. storskrake och knipa är det där emot bra om ungarna lätt kan ta sig upp till hålet.
Spelar det någon roll var ingångshålet är placerat?
Inte i sidled, men i höjdled. Det är bra om det är ett ordentligt avstånd mellan bobalen och ingångshålet så att predatorer inte når ägg och ungar utifrån och att ungarna inte tar sig ut allt för lätt. Man skall också tänka på att fåglarna oftast inte rensar holken utan bygger en ny bobale ovanpå förra årets. Ännu en anledning att rensa holken varje höst.
Men hålet får heller inte sitta så högt att det överskjutande och sluttande taket förhindrar fri inflygning.
I vilket väderstreck skall holken placeras?
Åt det håll som du lättast kan studera den. Med andra ord det spelar ingen roll. Fritt placerade holkar utsätts inte för någon högre värme under häckningstiden på försommaren. Det finns undantag, placera inte holkar på en södervägg som exponeras av solen under flera timmar, eller på andra skyddade platser som man vet blir uppvärmda även på försommaren.
Hur högt skall man placera holken?
Oftast har det inte så stor betydelse eftersom katter och ekorrar kan klättra. Det är enklare att placera holken lågt så man når den med en kort lätt stege eller till och med från marken
Vissa fåglar föredrar holkar som sitter lite högre (t ex. staren) och andra har inget emot att den sitter bara någon halvmeter ovanför marken (t ex. entitan).
Enklast är att hänga upp holken så den kan hakas loss med en krokförsedd stav. Ingen fallrisk från stege och ingen ohyra eller skräp i ögonen vid rensning.
Var får jag sätta upp holkar?
Utanför din egen tomt skall du alltid fråga markägaren om lov. Spikar kan förstöra både motorsågskedjor och sågklingor på brädgården och åsamka stora kostnader. Även järntråd runt stammen kan med tiden skada trädet om tråden inte byts ut med några års mellanrum. Sätt upp holken i redan döda träd eller träd som med säkerhet inte kommer till sågverket.
Holkfakta
Allmänt
Nedanstående B-mått är virkets bredd och inte holkens bredd. Alla mått är i mm. Alla B-mått är baserade på standarddimensioner för råplan/ytterpanel med en tjocklek av 22 mm.
Småfågelholk för mesar m.fl.
Fram och baksida B = 120 L = 300
Gavlar B = 145 L = 300
Botten B = 120 L = 100
Tak B = 170 L = 200
Fästbrädor B = 45 L = 400
Ingångshål 25 – 28 mm
Avsedd för: Blåmes, svartmes, entita* och talltita**.
Ingångshål 28 – 32 mm
Avsedd för: Gråsparv, nötväcka, pilfink, rödstjärt, svartvit flugsnappare, talgoxe och tofsmes.
Ingångshål 28 – 50 mm
Avsedd för: Nötväcka och rödstjärt.
*Entitan föredrar lågt placerade holkar, cirka en halvmeter över marken.
**Talltitan föredrar att hacka ur sitt bo i murkna stammar. Prova att packa holken med kutterspån eller torrt material från murken ved. Talltitan är en barr- och blandskogsfågel som inte söker sig till trädgårdarna under häckningstid. Därför skall holkarna placeras ute i skogen och då helst i äldre skog.
Holk för göktyta, ingångshål 38 mm
Fram och baksida B = 120 L = 400
Gavlar B = 170 L = 400
Botten B = 120 L = 125
Tak B = 170 L = 230
Fästbrädor B = 45 L = 520
Göktytans favoritföda är tuvmyror, deras ägg och puppor, det ska man tänka på vid val av biotop. Häckar ofta i hagmarker men även i vildvuxna trädgårdar.
Holk för stare ingångshål 50 mm
Fram och baksida B = 145 L = 400
Gavlar B = 170 L = 400
Botten B = 145 L = 125
Tak B = 195 L = 230
Fästbrädor B = 45 L = 520
Staren föredrar öppen terräng t.ex. hagmark som betas eller stora klippta gräsytor där det är lätt att hitta föda. Starar trivs tillsamman så det kan vara en fördel att sätta upp flera holkar i närheten av varandra.
Holk för grå flugsnappare
Framsida B = 145 L = 75
Baksida B = 145 L = 170
Gavlar B = 170 L = 200
Botten B = 145 L = 155
Tak B = 195 L = 240
Fästbrädor B = 45 L = 250
Den grå flugsnapparen är en tystlåten och tämligen anonym fågel. Trivs i löv- och bland-skog men häckar gärna i människors närhet. Placera holken på baksida av något uthus i ostörd miljö.
Holk för trädkrypare
Framsida B = 145 L = 350
Baksida, en trädstam.
Gavlar B = 120 L = 350
Botten B = 100 L = 70
Tak B = 170 L = 150
Två motsatta ingångshål ca 25 mm breda och 50 – 60 mm höga. Gavlarna nedre kant är 70 mm, vilket ger hela holken med taket en svag lutning framåt. Tak och golv skall ha en inåtbuktade bakkant som någorlunda är anpassad till den trädstam som holken skall placeras mot. Försök att få tätt mellan tak och stam. Trädkryparen har låga krav och kan häcka bakom en lös bräda eller tjärpappbit, vilket gärna framhålls i holkliteraturen. Men en robust holk är att föredra, om inte annat för kullens säkerhet.
Holk för tornseglare
Framsida B = 145 L = 410
Baksida B = 145 L = 520
Gavel, höger B = 145 L = 173
Gavel, vänster B = 145 L = 150
Tak och botten B = 195 L = 400
Tornseglarholkar brukar sällan behöva rensas men som i alla andra holkar får man ibland objudna gäster t.ex. getingar, därför är det bra att även kunna öppna en tornseglarholk.
Ingångshålet skall vara ca 60 mm långt och minst 30 mm högt. Från golv till hålets underkant kan det vara ca 30 mm och lika så från insida gavel till hålet. Tak och botten förborras för ”gångjärn” och låssprint.
Tornseglarholken skall placeras högt, minst 4m över marken, och med fri inflygningen.
Holk för sparvuggla.
Fram och baksida B = 180 L = 400
Gavlar B = 200 L = 400
Tak B = 230 L = 230
Botten B = 180 L = 155
Fästbrädor B = 45 L = 520
Ingångshål 50 – 65 mm.
Lite beroende på omkringliggande marker är det inte ovanligt att vi får besök av en sparvuggla. Det vanligaste är att de nyttjar holkar till ”skafferi” och då hittar man rester av småfåglar, möss och sork.
För att få sparvuggla att häcka i en holk bör man bygga på fronten med ett stycke från en trädstam. Lägg lite kutterspån eller torrt murket trä i botten och se till att det är fri inflygning framför holken. Om taket består av två brädor skall det täckas med takpapp.
Holk för tornfalk.
Front B = 350 L = 250
Baksida B = 350 L = 470
Gavlar B = 400 L = 440 – 470
Botten B = 350 L = 350
Tak formplywood 450 x 500
Fästbrädor B = 145 L = 700
Vid användning av formplywood bör kanterna skyddas mot vatteninträngning, annars håller inte taket mer än ett par år.
Goda råd vid tillverkning av småfågelholkar
De flesta småfåglar som häckar i ihåliga träd eller i holkar är inte så sparsmakade, då bostadsutbudet är högst begränsat. Med andra ord så häckar de lika gärna i en ”dålig” holk i klent virke som i en välbyggd. Det viktigaste är att holken är torr och dragfri i alla väder. Däremot gör det inget om det finns några springor mellan botten och väggarna, det kan till och med vara en fördel med lite ventilation och bo balen förhindrar att det blir drag.
Om man skall tillverka flera holkar samtidigt är det enklast att införskaffa virke av standarddimension från någon brädgård. Lämpligt virke är råplan eller ytterpanel som det också kallas. På en del sågar och brädgårdar går det att köpa sågat virke, vars mått ofta anges i tum. Sågat virke är normalt betydligt billigare än råplan, men minst lika bra. Råplan har exakta mått i tjocklek och bredd, medan det sågade virket kan variera en del mellan plankorna.
| Mått Råplan/ytterpanel
22 x 120 22 x 145 22 x 170 22 x 195 |
Mått sågat virke (kan variera upp till 5 mm)
1”x5” (25 x 125) 1”x6” (25 x 150) 1”x7” (25 x 180) 1”x8” (25 x 200) |
Vid tillkapning av virket är det enklast att använda en kap/geringssåg men vid tillverkning av ett fåtal holkar går det givetvis lika bra med en handsåg. Noggrannhet vid kapning har man igen vid sammanfogningen.
Det är enklare att skruva ihop holken än att spika, förutsatt att det finns tillgång till en skruvdragare alternativt en liten borrmaskin. Att spika ihop holken går också bra, men det är svårare att ta isär och göra om, om något skulle gå snett, t.ex. om en spik eller skruv skulle sticka ut på holkens insida, vilket absolut skall undvikas.
Undvik att skruva mot ändträ om det är möjligt, men det går inte att undvika vid fastsättning av taket. Skruv och spik fäster bäst tvärs fiberriktningen. Ofta duger trallskruv som är billigare än motsvarande träskruv, Men träskruv drar bättre vilket kan vara bra om virket är lite skevt.
Ingångshålet tas enklast upp med en hålsåg eller centrum-borr. Vid stora hål måste man välja 
hålsåg, finns med fast eller ställbar diameter, men centrumborren är att föredra.
Centrumborrar av god kvalitet är en bra investering om man skall tillverka ett större antal holkar.När borrens spets kommit igenom frontstycket så ska man borra från andra hållet för att undvika att hål kanten ”fnasas” upp. Alternativt är att borren får fortsätta ner i ett underliggande trästycke.
En enkel beskriv av en småfågelholk för de allra minsta mesarna.
Virkesval är råplan som har en tjocklek av 22 mm.
Mått: (alla mått i mm)
Fram och baksida B = 120 L = 300
Gavlar B = 145 L = 300
Botten B = 120 L = 100
Tak B = 170 L = 200
Fästbrädor B = 45 L = 400
För att erhålla en taklutning på 15° skall gavlarnas framkant vara 260 mm.
Vid tillverkning av ett större antal holkar är det smart att tillverka en borrmall (en gavel med färdiga hål) så att ”gångjärnshålen” sitter lika på båda gavlarna.
Goda råd vid tillverkning av småfågelholkar som PDF
Fågelmatning
Att mata fåglar är en företeelse som ökat kraftigt de senaste åren, inte bara i Sverige. För många människor det det närmaste man kommer naturen och det är ju onekligen bekvämt att sitta i stugvärmen och följa vad som händer runt ett fågelbord.
- Vad skall man mata med och hur skall det se ut?
Det går att mata fåglar med det mesta, men tänk på att fågelmatningen också drar till sig möss och råttor. Det säkraste är att hålla sig till fröer där solrosfrön kan sägas vara basen. Köp gärna hem en säck så att det räcker ett tag, men kolla runt på priser, det skiljer ofta väldigt mellan olika butiker. Hampfrön är också populära men avsevärt dyrare. Jordnötter är en favorit bland framförallt mesar, det finns speciella matare som passar för jordnötter och som fungerar bra.
Talgbollar brukar vara populära, men åtminstone de som fanns att köpa under vintern 2009/2010 var inte bra, de ratades av fåglarna och blev hängande kvar. Nu står det ”OBS nytt recept” på talgbollarna så förhoppningsvis är de bättre.
Annars kan man lätt göra sina egna talgbollar genom att smälta späck och blanda i olika fröer och nötter. Späcket kan man byta mot kokosfett. Om man har ett träd med skrovlig bark kan man också stryka denna blandning på barken vilket uppskattas av t ex trädkrypare, nötväcka och många andra arter. Nackdelen är att barken blir ganska ful. Känner du till något slakteri, eller någon gård där man slaktar kan det vara en god idé att fråga om du kan få köpa talg. Det brukar vara billigt och om man kommer över ett rejält parti kan man stoppa allt i frysen och se till att fåglarna förses hela vintern. Man kan också halvera kokosnötter och hänga upp. Havre gillas främst av gulsparv, men bor man så att det inte kommer så många gulsparvar till matningen så köp hellre en liten påse blandfrön så får du havre så det räcker hela vintern.
Frukt av alla slag är bra mat för främst trastar och sidensvansar. Har man äpplen så spar dem till vintern, dela dem på mitten och bjud fåglarna vid fågelmatningen. Vid extrem kyla brukar det vara populärt att koka havregrynsgröt till trastarna!
Själva fågelmatningen kan se ut på många sätt, från ett enkelt litet fågelhus med vita knutar till avancerade anläggningar med mat för alla tänkbara arter.
Tänk på att placera din matning så att fåglarna har möjlighet att söka skydd för sparvhökens eller kattens attacker, hugg några buskar och gör ett eget buskage om det inte finns naturligt. Skator, kajor och kråkor brukar inte vara så populära då de snabbt slukar det mesta man lagt ut och andra fåglar inte vågar sig fram. Ett tips om man har problem med kråkfåglar är att göra en bur av nät som bara småfåglar kan ta sig igenom.
Det blir ganska skräpigt under fågelmatningen av alla skal efter främst solrosfrön. För att inte sprida sjukdomar är det bra att städa då och då liksom att rengöra fröautomaterna om de ser skitiga ut.
Text: Lennart Larsson, Foton: Roine Karlsson
Vad man kan mata fåglarna med:
Hampfrö
Grönfink, domherre, bofink, bergfink, gråsparv, pilfink, talgoxe, blåmes, entita, talltita.
Solrosfrö
Grönfink, domherre, stenknäck, talgoxe, nötväcka.
Havre, brödbitar, kokt osaltat ris
Gulsparv, gråsparv, turkduva, ringduva.
Vildfågelfrö, burfågelfrö, linfrö
Gråsparv, pilfink, bofink, bergfink, grönfink, gråsiska, grönsiska, järnsparv.
Bokollon
Bofink, bergfink, nötväcka.
Ekollon
Nötskrika, nötkråka, ringduva, nötväcka.
Hasselnötter
Nötskrika, nötkråka, nötväcka, större hackspett.
Jordnötter
De flesta mesarna, nötväckan och siskor.
Talg, ister, späck, kokosfett
Blåmes,talgoxe, kungsfågel, större hackspett, nötskrika, skata, trädkrypare.
Äpple, päron, banan, rönnbär, oxelbär
Trastar, sidensvans, stare.
