Tretton förväntansfulla fågelvänner samlades för ROF:s traditionsenliga nattsångarexkursion. Vädret var stillsamt med enstaka molnslöjor som draperade landskapet! Väsen, väsanden och oväsen väntade oss.
Första anhalten blev Björn Rifvares hög vid Harka ängar. Rispraspandet av en kornknarr kunde stundom höras här i sydväst medan tofsvipor och taltrastar avslutade sina dagliga sångrepertuarer. Färden gick så vidare till Lindholmens reningsverk vid Vätövägens utfart. En räv korsade vår väg och den vita svanstippen lyste upp i mörkret. Enstaka sävsångare och rörsångare började sjunga upp sig, men i övrigt var det förvånansvärt tyst. Natten hade ju bara börjat.
Vid Uddeboös vackra alléer hördes två ilsket väsande röster! Vad kunde det vara? Ja, det rytmiska pockandet på uppmärksamhet rönte våra tankar att detta måste vara något från djurbarnens värld. Två tiggande kattuggleungar måste ständigt behovsprövas av ugglemor (och far)! Så blev det då Haggårds gärdes tur i planeringen. Och tur var väl det. En rapphöna hördes på distans i väster! Den första någonsin för Haggård och en synnerligen sparsam gäst i våra östra kommundel. Rytmisk raspade en ytterligare kornknarr på på samma lokal. De utlovade vaktlarna uteblev dock denna kväll.
Estuna kyrkas jordbruksnejder kammade dock noll! Det var mest oväsen från 76:ans fredagsstök som hördes. Inte blev det bättre vid Studsboda eller Mossberget vid Väddö. De utlovade nattskärrorna strejkade av någon anledning. Bara någon enstaka buskskvätta och morkulla höll liv. Bättre upp blev det vid Djävulsviken vid Älmsta. Här höll två kärrsångare till. Den ena av dessa visade sina mästerliga härmningskunskaper. Vi och Merlinappen kunde identifiera blåmes, bofink, hämpling, fisktärna, rödbena, koltrast, sommargylling och en mängd afrikanska fågelarter. En riktig vattenrall kunde dock höras i fonden.
Nu hade klockan blivit 02, nationaldagen till ära. Dags att åka hem för att gå på nattkvist för oss nöjda tvåbenta varelser!

Vi var tio förväntansfulla exkuranter som började vår kvällstur vid Södersundet, Riddersholm. Redan från parkeringen kunde vi höra en av områdets specialiteter, härmsångaren. Dess gamla svenska namn är gulsångare på grund av att den är alldeles gul på undersidan - ett bra namn.
I Södersundet fanns, förutom den stora skäggdoppingkolonin, bland annat gråhäger, vigg, skedand, drillsnäppa, strandskata, rödbena och tofsvipa. Över strandskogen snappade ladu- och hussvalor efter insekter och i buskmarkerna sjöng bland annat törnsångare. Nu hördes också den andra av områdets klenoder, rosenfinken, från andra sidan viken.
Från berget på Kvarnudden, med fin utsikt över Norrsundet och Riddersholms gård fick vi uppleva havsörnar som passerade på nära håll, svartvita flugsnappare vid holk, sjungande gulsparv och sävsparv och i sjöns vassar sävsångare och ett par tranor. En backsvala jagade insekter med fler ladu- och hussvalor.
Vi fortsatte västerut över spången och njöt av blommande majvivor, rosettjungfrulin och den rara och mycket småväxta kvällsmaskrosen. I aspskogen spelade en spillkråka och i i hasselsnåren sjöng löv- och ärtsångare. På en död ask letade en större hackspett mat.
I hagmarkerna och lövträden kring Riddersholms gård kunde vi plussa på artlistan med sånglärka, steglits, stenskvätta och i toppen på en buske en hane törnskata. Några hörde en göktyta på håll och en ormvråk seglade iväg.
När vi kom bort mot de lövrika markerna vid campingen fick vi höra en rödhake på håll, en gärdsmyg närmare och på närhåll fick vi avnjuta en svarthättas flöjtande sång. Exkursionen avslutades med en morkulla som drog tätt över trädtopparna. Nöjda med det kunde vi räkna ihop hela 60 fågelarter under de knappa tre timmar som utflykten varade.



En lite kylig morgon utvecklade sig till en härlig dag vid fågeltornet i Brosjön. Bemanningen skedde mellan kl 05-13 och vi var totalt 13 personer som spanade och lyssnade i skift. Precis som förra året var det ganska lugnt i själva sjön vilket gjorde att vi saknade en del änder i krysslistan. Varken Knipa eller Sothöna kryssades. Bättre på rovfågelfronten där vi kunde bocka av hela 8 arter. Höjdpunkten var kanske när Lukas stötte upp en Dvärgbeckasin mellan tornet och sjön. Vi landade till slut på 60 kryssade arter vilket är fyra färre än i fjol. Stämningen och vädret var dock på topp!

Riktigt aprilväder mötte oss denna dag då ett glatt gäng kämpade på vid Hasselhorns naturreservat intill sjön Erken. Snö på natten och morgonen växlade till en solig om än lite kylig dag. Vi jobbade oss dock varma och kunde njuta av medhavd matsäck i solen vid Erkens strand. I samband med fikat passade vi på att tacka av får mångåriga styrelsemedlem Ronny Carlsson. Vi hoppas dock att Ronny vill fortsätta att bidra vid våra arbetsdagar.

Trots kyligt och blåsigt väder var vi totalt 17 personer (varav fyra från styrelsen) som möttes upp på Borgmästarholmen i Norrtälje. Sju av deltagarna var barn i åldrarna tre till cirka tolv-tretton år. Och de flesta var väldigt tålmodiga och tyckte nog att det var kul! Även de två minsta (3 och 4 år) hängde med.
Dagens tema var att känna igen de vanliga fåglarna i vår närmiljö. Vi delade upp förmiddagen i två delar. I första delen gick vi tillsammans runt Borgmästarholmen och stannade till vid fyra stationer där utflyktsledarna berättade om olika teman:
* fåglar som gillar att simma
* fåglar som gillar kött
* fåglar som kan förväxlas
* ovanliga fåglar i Norrtälje
Sedan blev det fikapaus vid en grillplats där de som ville fick kika i Mickes tubkikare.
Efter pausen var det dags för del två - artbingo. 25 vanliga fåglar som vi tillsammans försökte kryssa medan vi långsamt rörde oss tillbaka mot bron. Barnen fick även med sig en svartvit version av bingobrickan som de kan färglägga hemma. Allt som allt blev det en mycket uppskattad förmiddag (som tog ca 2,5 h) även om vinden motarbetade oss.
Frostnupna åkrar, en uppåtgående sol och många djur längs väggarna gjorde färden mot Rönnskärs udde väl värd. På plats vid klipporna var vi totalt 16 personer som kämpat mot morgontröttheten. Endast en mycket svag vind från öster och i stort sett spegelblanka vattenytor tillsammans med god sikt gjorde att det inte går att säga annat än att det nästan var onödigt vackert. Helt enkelt ångrade nog ingen av oss att det var just här vi stod vid den här tidpunkten.
Dagens huvudaktör får sägas vara ejdern. Totalt sågs ungefär 500 individer och eftersom morgonen var stilla hördes också sången. Ibland hörde vi även alfågel ropa men då i mycket mindre antal. I stort sett var det en stilla morgon med ganska få sträckande fåglar. Det blir ofta så när vädret är för bra. I skogen bakom oss hördes gärdsmyg och taltrast sjunga, efter ett tag slöt en järnsparv upp med sin sång. Ett par vitkindade gäss flög hastigt förbi och innan dess hade en del av oss sett en gråhäger. Några starar flög runt över skogen. Förutom ejdrarna var det inga stora mängder fåglar som rastade på havet. En skäggdopping hittades tidigt och efter ett tag även ett par svarthakedopping. Skrattmås flög omkring tillsammans med fiskmåsar. Enstaka gråtrutar och nyanlända silltrutar likaså.
Det tog ett tag innan vi upptäckte att det sträckte en del fink. De flög på så hög höjd att de inte hördes men däremot lyste solen upp deras buksidor så de lyste vitt. Av allt att döma var det ändå mest bergfink och mindre mängder bofink. Totalt kanske uppåt tusentalet individer sträckte? Några dubbeltrastar hördes och sågs och sträcka liksom några mindre flockar med ringduva och kaja. Även en skogsduva sågs flyga förbi och hördes sedan också sjunga. På rovfågelfronten hände inte mycket. En havsörn tog det lugnt men råkade ändå skrämma upp ejdrarna för en liten stund innan den vilade upp sig på Lerbådorna i norr. En sparvhök sträckte förbi. Utöver nämnda sjöfåglar sågs bara enstaka sjöorrar, svärtor och småskrake tillsammans de förväntade storskrakarna och kniporna. Efter ett tag upptäcktes en utter långt ut från land. Den flöt mest omkring i ytläge utan att visa någon brådska. Det kändes som den trivdes där ute. Minst en gråsäl hittades också.
Mindre antal storskarvar flög förbi mot N och några tobisgrisslor födosökte. En storlom sträckte och strax därefter kom två smålommar söderifrån och gick ner och rastade och visade upp sig fint. Mot slutet av morgonen hittades en till sträckande smålom. Mest oväntat fyndet för dagen var den myrspov som sträckte mot Åland! Andra arter för dagen var tre förbiflygande tranor, fyra krickor, minste en skräntärna och några tidiga fisk/silvertärnor. Några av oss han se och höra en skärpiplärka över klipporna. En liten flock obestämda gäss sträckte österut. När det kändes som det inte skulle hända så mycket mer kunde vi summera antalet sedda arter denna morgon till över 50. Individmässigt var antalet rätt lågt men artsammansättningen var desto trevligare. Med det avslutade vi nöjda exkursionen och i samma stund sträckte en storspov flöjtande förbi över våra huvuden. Våren är här!

